AI-ordlista

AI-termer förklarade på klarspråk.

Sök…

Agent: En AI som inte bara svarar på frågor utan själv utför flera steg för att lösa en uppgift, till exempel söker information, fyller i formulär eller använder andra program. En agent bör övervakas eftersom den kan göra fel.
AI Act (EU:s AI-förordning): EU:s förordning om AI som delar in AI-system efter risk och ställer krav på dem. Den förbjuder vissa skadliga användningar och kräver bland annat att AI-genererat innehåll och chattbottar ska kunna identifieras som sådana.
AI på enheten: AI som körs direkt i din mobil eller dator utan att uppgifterna skickas ut på nätet. Det är bra för integriteten men kräver en kraftfullare enhet och är ofta mer begränsad än molnbaserade modeller.
AI-assistent: En chattbot eller app som hjälper till med uppgifter i vardag och arbete, som att skriva, söka information och planera. Exempel är ChatGPT, Claude, Gemini och Copilot.
AI-dator (AI PC): Marknadsföringsnamn för datorer med NPU-krets för AI-funktioner på enheten, till exempel Microsofts Copilot+ PC. För vanlig användning av ChatGPT eller Gemini behövs ingen sådan.
AI-detektor: Ett verktyg som försöker bedöma om en text eller bild är gjord med AI. Detektorer har ofta fel åt båda hållen, så resultatet ska inte användas som enda bevis.
AI-kunnighet: Förståelse för hur AI fungerar, vad den kan användas till och vilka begränsningar och risker den har. EU:s AI-förordning kräver att organisationer som använder AI ser till att personalen har tillräcklig AI-kunnighet.
Algoritm: En exakt serie instruktioner som en dator följer för att lösa ett problem. Algoritmerna i sociala medier avgör till exempel vilket innehåll du får se.
Anpassade instruktioner: En inställning där du kan skriva bestående önskemål som AI-assistenten följer i varje samtal, till exempel ”svara alltid på svenska och kort”. Då behöver du inte upprepa samma instruktion varje gång.
API (gränssnitt): En teknisk koppling som gör att program kan använda varandras tjänster. Med ett AI-API kan ett företag till exempel koppla en språkmodell till sin egen app eller webbsida.
Artificiell intelligens (AI): Datorprogram som utför uppgifter som traditionellt krävt mänskligt tänkande, som att förstå språk, känna igen bilder eller dra slutsatser. AI tänker inte som en människa utan känner igen mönster i stora mängder data.
Automation: Att låta ett program sköta återkommande uppgifter så att en människa inte behöver göra dem för hand varje gång. Zapier och Make kopplar till exempel ihop appar och kan lägga till AI-steg i arbetsflödet.
Avatar: En digital figur som representerar en människa i video eller på nätet. AI-videoverktyg som Synthesia och HeyGen gör talande avatarer som kan likna verkliga människor.
Bildgenerator: Ett AI-verktyg som skapar en bild utifrån en textbeskrivning. Exempel är Midjourney, Adobe Firefly, Ideogram och bildfunktionen i ChatGPT.
Chattbot: Ett program som du kan samtala med genom att skriva eller prata. Dagens chattbottar bygger på språkmodeller och kan svara på mycket varierande frågor.
Datorseende: AI:ns förmåga att känna igen och tolka bilder och video. Tack vare det kan mobilen känna igen växter, ansikten eller text, och till exempel Be My Eyes kan beskriva omgivningen för synskadade.
Deepfake: En falsk video, bild eller ljudinspelning gjord med AI där någon ser ut eller låter som om hen säger eller gör något hen aldrig gjort. Deepfakes används bland annat i bedrägerier och desinformation.
Djupinlärning: En form av maskininlärning som använder neurala nätverk med många lager. Den är grunden för dagens språkmodeller, bildgeneratorer och taligenkänning.
Finjustering: Extra träning av en färdig AI-modell med ett visst material, så att den lär sig till exempel en branschs ordförråd eller ett företags stil. En vanlig användare behöver det sällan.
Freemium: En prismodell där grundversionen är gratis och man betalar för extrafunktioner eller mer användning. De flesta AI-verktyg fungerar så, och priserna ändras ofta.
GDPR (dataskyddsförordningen): EU:s dataskyddsförordning som bestämmer hur personuppgifter får samlas in och behandlas. Den gäller också AI-tjänster, så till exempel kunduppgifter ska inte matas in i en AI utan eftertanke.
Generativ AI: AI som skapar nytt innehåll, som text, bilder, ljud, musik eller video. ChatGPT och bildgeneratorer är generativ AI.
GPT: Förkortning för Generative Pre-trained Transformer. Det är namnet på OpenAI:s språkmodeller och samtidigt beteckningen på en vanlig modellarkitektur; ChatGPT är en tjänst som bygger på dessa modeller.
Hallucination: När en AI hittar på information som låter trovärdig men är fel, till exempel påhittade källor eller felaktiga siffror. Därför ska viktiga uppgifter alltid kontrolleras.
Kontextfönster: Den mängd text som en AI kan hålla i minnet på en gång, inklusive samtalet och bifogade filer. Om samtalet blir mycket långt kan modellen glömma det som sades i början.
Källhänvisningar: Länkar eller hänvisningar som visar var informationen i AI:ns svar kommer ifrån. De gör det lättare att kontrollera, men öppna källan själv eftersom AI:n kan ha tolkat den fel.
LLM (stor språkmodell): Från engelskans Large Language Model. Betyder en mycket stor språkmodell, som modellerna bakom ChatGPT, Claude eller Gemini.
Maskininlärning: Ett område inom AI där datorn lär sig av exempel i stället för att varje regel programmeras för hand. Ett skräppostfilter lär sig till exempel känna igen skräppost genom att se många exempelmeddelanden.
Maskinöversättning: Översättning från ett språk till ett annat som görs av en dator, till exempel med DeepL eller Google Översätt. Den är snabb och ofta bra, men officiella och viktiga texter behöver fortfarande granskas av en människa.
Minne (i AI-assistenten): En funktion som gör att assistenten minns saker om dig från ett samtal till ett annat, som ditt yrke eller dina preferenser. Minnet kan oftast granskas och raderas i inställningarna.
Molntjänst: En tjänst som körs via internet på företagets servrar, oberoende av din egen enhet. De flesta AI-verktyg är molntjänster, så de fungerar även på en äldre dator via webbläsaren.
Multimodal: AI som förstår och skapar flera typer av innehåll, som text, bilder, ljud och video. Du kan till exempel visa en bild och fråga om den med rösten.
Neuralt nätverk: En beräkningsmodell som löst inspirerats av hjärnans nervceller. Den består av sammankopplade beräkningsenheter som lär sig känna igen mönster i data.
NPU (neural processor): En separat krets i dator eller mobil som är utformad för AI-beräkningar. Den gör AI-funktioner på enheten snabbare och sparar batteri, men AI-tjänster i webbläsaren behöver den inte.
Parameter: Ett internt justerbart tal i modellen som ändras under träningen. Stora språkmodeller kan ha miljarder parametrar, men antalet säger inte ensamt något om kvaliteten.
Personuppgift: All information som kan identifiera en person, till exempel namn, adress, personbeteckning, hälsouppgifter eller bild. Mata inte in dina eller andras känsliga personuppgifter i AI-tjänster utan goda skäl.
Prompt: Instruktionen eller frågan som du skriver eller säger till en AI. Ju tydligare du berättar vad du vill ha och för vem, desto bättre blir svaret oftast.
RAG (sökbaserade svar): En teknik där AI:n först hämtar information ur ett valt material, till exempel företagets instruktioner, och bygger svaret på det. Då grundar sig svaren på aktuell och egen information, och felen blir färre.
Resonerande modell: En språkmodell som lägger mer tid på att tänka igenom svaret steg för steg innan den svarar. Den är ofta bättre på matematik, logik och komplexa problem, men långsammare.
Röstkloning: AI:ns förmåga att härma en viss persons röst utifrån ett kort ljudprov. Bedragare kan använda det för att utge sig för att vara en släkting i telefon, så kom överens om ett kodord med dina närmaste.
Snedvridning (bias): AI:ns tendens att gynna eller missgynna vissa grupper eller synsätt, eftersom träningsdatan varit ensidig. Det kan synas till exempel i bilder, rekommendationer eller rekryteringsverktyg.
Språkmodell: Ett AI-program som tränats på enorma mängder text och därför kan förstå och skapa språk. Den bedömer vilket ord som mest sannolikt kommer härnäst och bygger på så sätt sina svar.
Taligenkänning: Teknik som omvandlar tal till text. Den används vid diktering, automatisk textning och mötesanteckningar; dialekter och bakgrundsljud kan försämra precisionen.
Text till tal (TTS): Teknik som läser upp skriven text. Dagens AI-röster låter mycket naturliga och används till exempel i ljudböcker, skärmläsare och videospeaker.
Token: En liten textbit som språkmodellen bearbetar text i. En token kan vara ett helt ord, en del av ett ord eller ett skiljetecken.
Träning av modellen: Fasen då en AI-modell lär sig från ett enormt material. Träningen kräver mycket datorkraft och el, och efteråt är modellens kunskap fryst vid en viss tidpunkt, om den inte söker information på webben.
Träningsdata: Materialet som en AI tränats med, till exempel böcker, webbsidor, bilder och samtal. Träningsdatans kvalitet och innehåll påverkar direkt vad AI:n kan och vilka fel den gör.
Upphovsrätt och AI: Frågan om vem som äger innehåll som skapats med AI och om AI får tränas på andras verk. Innehåll som enbart skapats av AI anses i regel inte ha upphovsrättsligt skydd, och frågan prövas fortfarande i domstolar.
Vattenmärke: En synlig eller osynlig markering som visar att en bild, video eller ljudfil är gjord med AI. Vattenmärken hjälper till att känna igen AI-innehåll men kan ibland tas bort, så de är inte helt pålitliga.
Öppen modell: En AI-modell som skaparen har publicerat fritt för nedladdning, så att den kan köras på en egen dator eller server. Graden av öppenhet varierar: ofta publiceras modellen men inte träningsdatan.

AI-ordlista

A

B

C

D

F

G

H

K

L

M

N

P

R

S

T

U

V

Ö