AI och lagen: EU:s AI-förordning, upphovsrätt och dataskydd på enkel svenska

EU:s AI-förordning i korthet

EU har stiftat en egen lag för artificiell intelligens, AI-förordningen (på engelska AI Act). Den är en av världens första heltäckande AI-lagar och gäller alla som erbjuder eller använder AI inom EU. Reglerna träder i kraft stegvis: en del gäller redan och en del börjar gälla under de närmaste åren. EU har också diskuterat att skjuta upp vissa tidsgränser, så kontrollera tidtabellen i en aktuell källa.

Grundtanken är att lagen är riskbaserad: ju större risk för skada, desto strängare regler.

• Förbjuden användning. Till exempel "social poängsättning" av människor, manipulation av personer i utsatt ställning och känsloigenkänning på arbetsplatser och i skolor (med små undantag) är förbjudet.
• Högrisk. AI som används vid rekrytering, utbildning, kreditgivning eller i vården kräver noggrann dokumentation, mänsklig tillsyn och kvalitetssäkring.
• Krav på öppenhet. Människor ska få veta när de pratar med en maskin, och deepfakes gjorda med AI ska märkas.
• Låg risk. Det mesta av vardagsanvändningen, som att skissa e-post eller hitta på recept, hör hit och har inga särskilda krav.

De största skyldigheterna ligger hos dem som utvecklar och erbjuder AI, alltså de stora teknikbolagen. Som konsument behöver du inte göra något nytt. Ett företag som använder AI i arbetet får ändå några saker att tänka på. En av dem är att se till att personalen har tillräcklig AI-kunskap – i praktiken att de vet hur verktygen används förnuftigt och vilka risker de har.

I Finland samordnas tillsynen av Traficom tillsammans med andra myndigheter inom respektive område.

Vem äger en bild eller text som AI har gjort?

Det här är en av de vanligaste frågorna, och svaret är delvis fortfarande öppet. Grundprinciperna är ändå tydliga.

Upphovsrätten i Finland och EU skyddar mänskligt skapande arbete. Ett verk ska vara upphovspersonens egen originella skapelse. Om AI:n gör en bild eller text nästan helt själv utifrån en kort instruktion får resultatet sannolikt inget upphovsrättsligt skydd. Det betyder i praktiken att du får använda bilden, men inte nödvändigtvis kan hindra andra från att kopiera den.

Om du däremot bearbetar, kombinerar och färdigställer AI:ns resultat med en betydande egen kreativ insats kan din del vara skyddad. Gränsen är flytande, och mer rättspraxis väntas de närmaste åren.

I tjänsternas användarvillkor står ofta att användaren fritt får använda resultaten, även kommersiellt. Villkoren varierar, så läs dem innan du använder bilder till exempel på en produktförpackning eller i en logotyp.

Respektera andras rättigheter

• Be inte om kopior. Ber du om en "Mumin-figur" eller ett känt företags logotyp gör du lätt intrång i någon annans rättigheter, även om det var en maskin som ritade.
• Kolla likheter. AI kan ibland skapa något som påminner om ett befintligt verk. Ser resultatet bekant ut, använd det inte.
• Verkliga människor. Att använda en identifierbar persons bild i reklam kräver personens tillstånd. En falsk bild eller video av någon kan vara ett integritetsintrång eller ärekränkning.
• Logotyp och varumärke. Behöver du en logotyp som du vill kunna skydda, låt hellre en människa göra den eller bearbeta AI:ns skiss betydligt.

En del bildtjänster, som /sv/verktyg/firefly/, uppger att deras modell tränats på licensierat material och marknadsförs för kommersiellt bruk. Mer om bilder i guiden /sv/guider/skapa-bilder-med-ai/.

Dataskydd, alltså GDPR

EU:s dataskyddsförordning GDPR gäller all behandling av personuppgifter, också med hjälp av AI. En personuppgift är all information som kan identifiera en människa: namn, telefonnummer, bild, kundnummer eller till och med en beskrivning som gör det möjligt att lista ut vem det gäller.

För en företagare innebär det i praktiken:

1. Använd en tjänst med personuppgiftsbiträdesavtal om du lägger in kunders eller anställdas uppgifter. Oftast är det tjänstens företagsversion, som /sv/verktyg/m365-copilot/ med jobbkonto.
2. Ta reda på var uppgifterna behandlas. Förs de utanför EU krävs en grund för överföringen. Pålitliga tjänster berättar det i sina villkor.
3. Informera kunderna i din dataskyddsbeskrivning om du använder AI för att behandla deras uppgifter.
4. En människa beslutar. Människor har rätt att inte bli föremål för enbart automatiserade beslut som påverkar dem betydligt, till exempel när en jobbansökan avslås.
5. Minimera. Ge AI:n bara de uppgifter uppgiften verkligen kräver.

I Finland övervakas dataskyddet av Dataombudsmannens byrå. Där finns tydliga anvisningar även för små företag och föreningar. Fler praktiska tips finns i /sv/guider/ai-sakerhet-och-integritet/.

AI i arbetet – ansvarsfullt

Många använder redan AI i jobbet, men alla vet inte vad arbetsgivaren tycker. Några tydliga principer hjälper både anställda och företagare.

• Ta reda på arbetsplatsens regler. Fråga vilka verktyg som är tillåtna och vilka uppgifter som får läggas in. Finns inga regler, föreslå att de tas fram.
• Ansvaret är ditt. Skickar du en AI-skriven offert med ett fel till en kund är felet ditt. Läs och kontrollera alltid.
• Lägg inte in konfidentiellt material i konsumentversioner. Avtal, löner, kundregister och affärshemligheter hör bara hemma i godkända verktyg.
• Berätta för kunden när hen pratar med en bot. Har din webbplats en AI-assistent ska det framgå tydligt.
• Var öppen. Har AI gjort en stor del av arbetet, till exempel en rapport eller en översättning, berätta det vid behov.
• Involvera personalen. I större företag diskuteras förändringar i arbetssätt med personalen enligt samarbetslagen.

Gör en AI-policy på en sida för ditt företag

För ett litet företag räcker en kort, tydlig anvisning. Du kan skissa den med AI och finslipa den själv. Prompten nedan ger en bra grund.

Gå igenom utkastet själv och kontrollera att det passar just ditt företag. Fler tips för företagare finns i /sv/guider/ai-for-smaforetagare/.

Vanliga situationer

• Får jag använda en AI-bild i mitt företags Facebook-annons? Oftast ja, om tjänstens villkor tillåter kommersiellt bruk och bilden inte härmar någon annans verk, varumärke eller en identifierbar person. Reklamreglerna i sociala medier tas upp i /sv/guider/ai-marknadsforing-och-sociala-medier/.
• Får jag ge AI:n någon annans artikel att sammanfatta? För din egen förståelse är det i regel oproblematiskt. Att publicera sammanfattningen eller sprida artikeln vidare är en annan sak och kräver tillstånd.
• Kan en AI vara upphovsperson? Inte enligt nuvarande finsk lag. Upphovspersonen är alltid en människa.

Huvudregeln är enkel: gör som du skulle göra utan AI. Respektera andras rättigheter, skydda människors uppgifter och ta ansvar för det du publicerar.